Spår i mossan av svunna tider ...

 ATT GESTALTA EN TRÄDGÅRD

I måndags inledde vi den två veckor långa kursen Ritteknik. Alla har valt en trädgård som de ska göra ett förändringsförslag till. Förslaget ska visas med skalenliga planritningar och detaljritningar, beskrivning, skötselplan modellbygge.

Idag har vi pratat om en plats historia. Vi har diskuterat huruvida det är viktigt att känna till platsens bakgrund eller inte, och hur mycket hänsyn man bör ta till detta när man påbörjar förändringar. Ska man alltid sträva efter att bevara och ta fram det "gamla"? Det är inte en helt enkel diskussion men om man känner till en plats bakgrund så visar det sig att man då börjar förstå och ser platsen med andra ögon.

Vi arbetar just nu med 5 olika trädgårdar;
Öländsk bondgård 1780-tal
Öländsk parstuga 1850-tal
Öländsk bondstuga/torp 1850-tal
Egnahem trädgård ca 1900-1935
Funkisvilla ca 1935-1965

Typiska trädgårdsstilar gällande bondgårdar och torp under tiden 1780 - 1850 existerade inte riktigt. Det var först under den senare delen av 1800-talet som även torparen och bonden började anlägga prydnadsträdgårdar. Dessförinnan var det sk. nyttoodlingar som utgjorde trädgården närmast husen.Däremot fanns det många typiska element för som tillhörde gården och hur den var byggd.

Här ser vi en plan och bilder över en typisk Öländsk bondgård från slutet av 1700-talet.

Gården var nästan helt kringbyggd där boningshuset låg på motsatt sida om portskjulet som vette ut mot bygatan. Gårdsplanen var indelad i Fägården och Mangården. Mangården låg närmast boningshuset och flankerades av sidobyggnader med sommarkök och bryggeri. Här rörde sig folket och här fanns även brunnen och vårdträdet. Mangården avskiljdes från Fägården med ett staket, en mur eller en häck med en vacker grind emellan. På Fägården hade man sina djur och gödselstack och sidobyggnaderna här var stall och förvaringsutrymme. Hela gårdsplan var stensatt med kalkflisor.
På Capellagården kan man tydligt se denna indelning och dessa element än idag (även om staketet just har tagits bort för att bytas ut mot nytt)

 

En av trädgårdarna som vi arbetar med tillhör det hus där konstnären Arthur Percy är född 1886. Huset ligger öst om Vickleby bygata, den sidan där de mindre bondstugorna låg och där jorden var mager och karg. Väster om bygatan låg de större bondgårdarna där jorden var fet och bördig. Trädgården är idag ganska igenväxt men spännande är att man än i dag kan se spår i mossan efter gångstigar av kalksten och rabatter. Hur trädgården såg ut under den senare delen av 1800-talet eller i början av 1900-talet vet vi inte men vi har hittat bilder på Arthur Percy i trädgården som ger oss en känsla för hur trädgården såg ut i slutet av 1940-talet. På den nästa bild ser vi Emelie som står på samma plats som Arthur! Ser  ni spår av den lilla korsgångsrabatten i bakgrunden?! Emelie arbetar med ett förändringsförslag till denna trädgård. Frågan är om det handlar om att förändra eller restaurera gällande denna trädgård?!

Emelie i Arthur Percys gamla trädgård

Ska bli spännande att se de olika förändringsförslagen till de olika trädgårdarna!

Blommor med röd fond, Arthur Percy, 1931

Trädgårdsmotiv med blå stege, Arthur Percy, 1947